Hej alla Patreons,
I skrivande stund sitter jag och försöker vaska fram lite mer case. Det finns ett antal intressanta bolag, men inget som 100% fastnat i mitt tycke (förutom Duni, som dock kom med i senaste VQM-portföljen. Vill ni ha en enskild analys av bolaget så går det att ordna, bara att höra av sig!)
Under tiden gör jag ett inlägg kring Betalda Tecknade Aktier och möjligheten till vad jag skulle kalla för semi-arbitrage. Detta är dock INTE en nybörjare-strategi. Men först tar vi och går genom begreppen:
1. Betald Tecknad Aktie (BTA):
När ett bolag väljer att genomföra en nyemission, det vill säga trycka nya aktier och sälja på marknaden för att få in färskt kapital, kan de göra detta via så kallade BTA:er. Dessa är aktier som noteras och är i princip en teckningsrätt som automatiskt konverteras till en vanlig stamaktie så fort aktiekapitalresningen är klar hos Bolagsverket.
Generellt handlas dessa 1-1, det vill säga att om du köper 1 BTA så kommer denna konverteras till 1 stamaktie. I Sverige handlas BTA:er oftast i ca 2-4 veckor innan de konverteras.
1.1 Arbitrage:
Arbitrage innebär att man utnyttjar prisvariationer genom att köpa och samtidigt sälja en och samma tillgång. Beroende på vad som har orsakat prisvariationen, såld tillgång vanligtvis på en alternativ marknad, i en annan konfiguration eller med hjälp av en annan finansiell produkt. I korta drag innebär det en riskfri investering.
Ett enkelt exempel skulle vara en aktie som är noterad på två olika börser. Om det finns en prisskillnad mellan dessa två är det något som går att utnyttja. Genom att sälja den dyrare noteringen och köpa den billigare noteringen har vi netto-noll exponering mot bolaget, och endast satsar på att prisskillnaden skall gå mot noll.
Det vi kan göra med BTA:er är tekniskt sett ej rent arbitrage. Vi har generellt ej möjligheten att sälja (gå kort, blanka) en tillgång. Detta gör att vi måste ha en åsikt om vad som är korrekt pris på den underliggande tillgången.
1.2 Strategin:
Detta är en strategi som sällan spelar ut sig, men ibland kan det uppstå lägen. Vad är ”läget” då? Jo, att ett bolags BTA handlas betydligt lägre än dess stamaktie. Ett exempel:
Börsbolag AB vill ta in pengar för att finansiera ett tilltänkt förvärv. De gör detta genom BTA:er, som emitteras och börjas handlas på börsen. Generellt ska dessa kosta lika mycket som stamaktien såklart, då den skall inom en relativt kort period konverteras till stamaktier.
På grund av aktörers regelverk, feltänk och generella svårigheter med bolagsvärdering kring en händelse som en emission så börjar BTA-aktierna handlas med substantiell rabatt mot stamaktien. Som investerare finns då möjligheten att köpa BTA, vänta ut konverteringen och sedan sälja till stamaktiens pris.
Det är dock viktigt att vara medveten om att det finns en risk i form av kursvariation. När det gäller BTA värderas de också baserat på förväntningar om aktiens värde efter den 2-4 veckors perioden när den omvandlas till stamaktier. Om din investeringshorisont sträcker sig längre än detta tidsintervall kan denna form av ”arbitrage” emellertid resultera i ren vinst.
Detta innebär att du MÅSTE ha en idé om vad bolaget är värt efter emissionen. Annars löper du risken att det är stamaktien som skall ner till BTA-nivån, inte tvärt om.
1.3 Min taktik:
Steg 1: Hitta bolag med pågående BTA Konverteringar. Det lättaste sättet är att via en börsmäklare (såsom Avanza eller Nordnet) söka på BTA i sökfältet. Majoriteten av alla BTA:er har ”BTA” i namnet. Oftast heter värdepappret ”Bolagsnamn AB BTA”. Anteckna samtliga BTA:er samt deras nuvarande kurs. I vissa fall har värdepappret ej börjat handlas ännu, då kommer det ej ha ett marknadspris. Dessa kan läggas på bevakning.
Här är det extra viktigt: Kika i orderboken! Likviditeten är ibland otroligt låg, vilket gör att det helt enkelt ser billigare ut än vad det är. Kan du bara köpa ett handfull BTA:er till nuvarande marknadspris, och nästa ställda sälj-kurs ligger betydligt längre bort kommer det ej att fungera, då kommer ”rabatten” i steg 2 visa felaktiga siffror.
Steg 2: Jämför BTA-kurs mot stamaktiernas nuvarande kurser. Finns det något som har en stor skillnad där BTA är billigare, säg 10-20% eller mer? Om ja, gå vidare och börja analysera bolaget. Här ligger det viktigaste i arbetet och tyvärr även det svåraste. I många fall är det små, olönsamma bolag som gör emissioner genom BTA:er, dessa skippar jag i 19 av 20 fall. Det kan vara för hög bolagsrisk, eller att det helt enkelt är för svårt att analysera. Du måste ha en förståelse för vad bolaget är värt annars är det en ren chansning att BTA:erna är felprissatta.
Steg 3: Givet att du faktiskt kommer fram till att BTA:en är felprissatt kan det vara ett läge att investera. Här brukar jag kolla upp datum för när konverteringen förväntas ske, för att ha lite koll för när det är dags att sälja. Jag sätter även ett kurslarm på köpt BTA nära stamkursens kurs, detta för att ha möjligheten att kliva av i de fall jag inte vill behålla stamaktien efter konverteringen.
Bild: Utdrag från sökning på BTA (Källa: Avanza.se)
1.4 Det långsiktiga:
Något som händer väldigt sällan är att jag hittar bolag jag vill äga på lång sikt med ställda handlade BTA:er. Sedan 2019 har det hänt hittills tre gånger. Två av gångerna gick det att handla med en rabatt, vilket innebar att jag kunde köpa 1 krona för ungefär 65 öre. Där av kan det alltid vara värt att hålla koll på vilka bolag som ställt ut BTA:er, för att hålla koll ifall något bolag man velat investerare i finns med.
1.5 Ett verkligt exempel:
Under Februari-Mars 2022 genomförde Svedbergs en BTA-emission för att finansiera förvärvet av Roper-Rhodes. Jag hade redan analyserat Svedbergs tidigare och ansåg att det var ett kvalitetsbolag som var lite lätt övervärderat på 63 SEK. Jag såg ett långsiktigt värde runt 54 SEK per aktie. Jag började gräva kring Roper-Rhodes och vart positivt överraskad av flera anledningar:
1) Roper-Rhodes såg ut att vara ett fint bolag och ett bra förvärv för Svedbergs. Det skulle diversifiera bolaget geografiskt och tillföra värde.
2) Marknaden hade motsatt åsikt och Svedbergs sjönk från ca 63 SEK per aktie till att bottna ur runt 37,5 SEK under konverteringsperioden.
3) Marknaden hade nästan noll intresse för BTA:en. Jag köpte på mig BTA:er för mellan 22-27 SEK per styck. Tack vare storleken på emissionen och bolaget gick det att ta position relativt enkelt.
När konverteringen var klar i slutet av Mars blev mina BTA:er stamaktier och blev värda 50 SEK.
Total Avkastning: 103% från 2022-02-21 till 2022-03-22.
2. Avslut:
Jag vill bara avsluta med att verkligen trycka på att detta är inget för en nybörjare och inget som du kommer kunna ha som en fast del av din långsiktiga strategi. Detta då:
- Möjligheterna växer inte på träd och kommer sällan
- Det är inte riskfritt, bolaget har trots allt ett behov av kapital om det gör en emission
- Likviditeten i BTA:er kan ofta vara löjligt låg. Det går ofta att ta position under 10 000 SEK, men ibland inte mer än så utan att trycka upp priset till stamaktiens kurs eller för nära för att potentialen kontra risken urholkas
- Du kan alltid ha fel