How to beat the market year after year & achieve financial freedom by Freeman
Min senaste kvällsläsning har bestått av böcker om ekonomiska vallgravar. Jag tänker att jag sammanfattar varje bok och vad jag tar med mig från varje bok.
Vi börjar med Fantastic Moats and Where to Find Them av Freeman Publications! En ganska kort bok (158 sidor ex referenser) och passar troligen en nybörjare inom investeringar.
Sammanfattning Kapitel 1 & 2
Why do Moats Matter? & How to Spot Moats
Ekonomiska vallgravar (eller economic moats) är viktiga för investerare eftersom de ger företag en hållbar konkurrensfördel, vilket kan leda till långsiktig lönsamhet och stabila kassaflöden. Här är skäl till varför de är viktiga:
Skyddar mot konkurrens – Företag med starka vallgravar har svårt att bli utkonkurrerade, vilket gör att de kan behålla marknadsandelar och prissättningsmakt.
Långsiktig vinsttillväxt – En stark vallgrav kan bidra till högre marginaler och avkastning på investerat kapital (ROIC) över tid.
Motståndskraft vid lågkonjunktur – Företag med ekonomiska vallgravar tenderar att klara sig bättre under tuffa ekonomiska tider, eftersom de har lojala kunder eller starka nätverkseffekter.
Högre värdering och aktieavkastning – Investerare är ofta villiga att betala en premie för företag med stabila och förutsägbara vinster, vilket kan leda till en högre aktiekurs över tid.
Minskad osäkerhet – Företag utan vallgravar kan snabbt bli utkonkurrerade av nya aktörer, medan företag med starka vallgravar är mer förutsägbara och därmed mindre riskfyllda investeringar.
För att hitta vallgravar krävs både kvalitativ & kvantitativ analys: En story du förstår som sätter bolaget i en kontext tillsammans med siffrorna för att backa upp det.
Enkla kvalitativa frågor att ställa dig som Investerare, först för att förstå bolaget tillräckligt för att hitta en vallgrav, och sedan frågor som kan indikera att en vallgrav existerar.
KVALTITATIV ANALYS:
1. Kan du förstå företagets affärsmodell?
2. Vart kommer företagets försäljning från?
3. Vilka är dess bäst säljande produkter eller tjänster?
4. Verkar bolaget i en tillväxt-sektor/bransch?
5. Vilken grad av konkurrens utsätts bolaget för?
6. Vilka är företagets största konkurrenter och hur starka är de?
7. På vilket sätt innoverar eller förbättrar bolaget sina produkter eller tjänster?
8. Brukar kunderna klaga över bolagets produkter eller tjänster?
9. Har bolaget en app eller hemsida med högt omdöme?
10. Pratar bolagets kunder väl om produkter eller tjänster på social media?
11. Är företaget professionellt skött?
Om du kan förstå bolaget så grundläggande att du kan svara på dessa 11 frågor och känna att dina svar är adekvata, kan du gå vidare till mer avancerade kvalitativa kontroller:
1. Leta efter egenskaper hos verksamheten som gör det enkelt för företaget att behålla sina befintliga kunder och attrahera nya kunder. Exempel inkluderar: Ett värdefullt varumärke med lojala kunder som fortsätter att rekommendera det till sina vänner; Höga omställningskostnader (som avskräcker kunder från att byta till konkurrenter); en tjänst som hjälper till att bekämpa de skadliga effekterna av klimatförändringar; eller brandskydd, såsom de som finns tillgängliga för energibolag.
2. Leta efter ”prissättningsmakt”. Med denna makt kan företag ta ut högre priser än sina konkurrenter, till exempel Apple jämfört med Android-enheter. Var dock försiktig. Aktieväljare måste noggrant observera om företaget har en vana att höja priserna vid minsta anledning. Om så är fallet kan det vara ett tecken på att vallgraven har börjat erodera.
3. Leta efter juridiskt eller statligt ”skydd” för verksamheten eller produkten. Till exempel ger patent företag en viss nivå av juridiskt skydd mot konkurrens. Investerare bör också kontrollera utgångsdatum. Om ett patent hjälper företaget att tillverka en unik och värdefull produkt och har lång giltighetstid kvar, kan företaget dra stor nytta av det under patentets livslängd.
KVANTITATIV ANALYS:
Den kvantativa analysen är ganska rättfram och enkel. För att se om siffrorna backar upp möjligheten att bolaget har en vallgrav ska följande uppfyllas:
Return on Equity > 15%
Return on Assets > 6%
Return on Capital Employed > 10%
Revenue Growth > 10%
Operating Cashflow > 0
Författaren förtydligar att dessa ska ha gällt under en längre period, men specificerar inte perioden. Inte heller framgår det om det gäller att medeltalet av varje nyckeltal är det som gäller, eller om det är en lägsta nivå konstant.
Till exempel: ROE >15% över 10 år: gäller att medel ROE dessa 10 år överstiger 15% eller ska ROE aldrig falla under 15% senaste 10 åren?
2. Sammanfattning Kapitel 3 – 10
The Types of Moats
The Legal Protection Moat
Denna vallgrav uppstår när ett företag har juridiska skydd, såsom patent, upphovsrätt och varumärken, som hindrar konkurrenter från att kopiera dess produkter eller tjänster. Ett företag med starka patent kan behålla en monopolställning på marknaden under en längre period, vilket möjliggör högre priser och lönsamhet.
Exempel: Läkemedelsföretag som Pfizer och teknikbolag som Qualcomm.
The Morally Dubious Moat
Vissa företag bygger sina vallgravar på affärsmetoder som kan vara etiskt tveksamma men ändå mycket lönsamma. Dessa kan inkludera beroendeframkallande produkter (t.ex. cigaretter, kasinospel, sociala medier), aggressiv lobbying eller vilseledande affärsmetoder som gör det svårt för kunder att byta eller förstå alternativen.
Exempel: Tobaksbolag som Philip Morris, kasinoföretag, vissa sociala medieplattformar.
The High Switching Costs Moat
Om det är dyrt, svårt eller tidskrävande för en kund att byta från ett företags produkt eller tjänst till en konkurrents, har företaget en stark vallgrav. Detta är vanligt inom B2B-programvara, finanssektorn och infrastrukturintensiva branscher.
Exempel: Microsoft (företag är bundna till deras ekosystem), Oracle (affärssystem), banktjänster.
The Network Effects Moat
Företag med nätverkseffekter blir mer värdefulla ju fler användare de har, vilket gör det svårt för nya aktörer att konkurrera. När ett nätverk når en kritisk massa blir det självförstärkande och skapar en inbyggd vallgrav.
Exempel: Facebook (Meta), Uber, Visa och Mastercard.
The Regulation Moat
Företag som verkar inom tungt reglerade branscher kan ha en konkurrensfördel eftersom höga regulatoriska krav gör det svårt för nya aktörer att etablera sig. Detta kan också innebära att staten skyddar vissa företag genom monopol eller licenskrav.
Exempel: Energibolag, banker, läkemedelsföretag, telekomföretag.
The Pricing Power Moat
Om ett företag kan ta ut högre priser än sina konkurrenter utan att förlora kunder, har det en stark prissättningsmakt. Detta kan bero på hög produktkvalitet, varumärkeslojalitet eller unika egenskaper som konkurrenter inte kan matcha.
Exempel: Apple (premiumprodukter med lojala kunder), LVMH (lyxvaror), Adobe (prenumerationsbaserad programvara).
The Brand Power Moat
Ett starkt varumärke kan skapa lojalitet och möjliggöra premiumprissättning. Kunder väljer dessa varumärken trots att billigare alternativ finns eftersom de förknippar dem med kvalitet, status eller trygghet.
Exempel: Coca-Cola, Nike, Ferrari, Rolex.
The Unsexy Moat
Vissa företag har en stark vallgrav eftersom de verkar i tråkiga, lågintressanta eller komplicerade branscher där få vill konkurrera. Dessa företag har ofta stabila intäkter, höga inträdesbarriärer och lojal kundbas.
Exempel: Avfallshanteringsbolag (Waste Management), vattenförsörjning, industrigaser (Air Liquide, Linde).
3. Sammanfattning Kapitel 11 – 13
What Is Not a Moat, Do All Moats Erode Over Time? & Adapting Your New Found Knowledge
Följande attribut misstas ofta som ekonomisk vallgrav:
Storlek spelar inte alltid roll. Ett stort företag kan existera utan vallgravar, exempelvis Boeing eller andra flygbolag.
Företagsledning. Steve Jobs gjorde exempelvis ett fantastiskt jobb med Apple, men skulle han kunnat vända Blockbuster? Ekonomiska vallgravar är inneboende attribut i bolaget, vilket en företagsledning inte är.
First Mover advantage. Ofta en fördel, men inte en vallgrav. ”First Movers” bränner ofta pengar i en oerfaren marknad för att bygga upp en kundbas. Attribut i företaget och dess bransch är viktigare än att vara först.
Vallgravar har livscykler, precis som företag. Tyvärr eroderar troligen alla vallgravar för eller senare till följd av tid (patent löper ut), teknologiska förändringar eller disruption. Ju enklare produkt (tänk Coca Cola) desto lägre chans för förfall. Våra techjättar i USA måste investerare enorma summor pengar för att köpa bort konkurrenter, lobbying för att behålla maktpositioner och konstant innovera. Ju högre teknik-innehåll, desto större risk för disruption, då bättre och nyare tekniker kan slå ut din affärsmodell helt.
3. Avslutande Tankar
Boken var en helt OK nybörjar-guide i ekonomiska vallgravar, men är knappast en ny favorit. Ramverket för vallgravar känns lite diffust, exempelvis brukar vallgravar leda till prissättningsmakt, men prissättningsmakt är ingen vallgrav för mig.
Då föredrar jag Morningstars ramverk, som jag ofta använder i mina analyser.
Jag gillar den kvantitativa ”checklistan” även om den inte förklaras helt tydligt. Jag testade att implementera den i börsdata för Stockholmsbörsen och fick ut följande listor med bolag.
3.1 Nyckeltalen uppfylls i snitt över 5 & 10 år (cykliska vallgravar?)
- Addtech
- Angler Gaming
- B3 Consulting
- Bahnhof
- Betsson
- BioGaia
- BTS Group
- Bufab
- Cellavision
- Dedicare
- Evolution
- Firefly
- Fortnox
- G5 Entertainment
- Hexatronic
- HMS Networks
- Indutrade
- Instalco
- Invisio
- Kambi
- Lagercrantz
- Lifco
- Mips
- Mycronic
- NOTE
- OEM International
- Paradox Interactive
- Sectra
- Sweco
- Teqnion
- Transferator
- Troax Group
- XANO Industri
- Zinzino
3.2 Nyckeltalen uppfylls samtliga år över 10 år
- Addtech
- Bahnhof
- Betsson
- Cellavision
- Dedicare
- Fortnox
- Indutrade
- Lagercrantz
- Lifco
- Mycronic
- OEM International
- Sectra
- Troax Group
Spontant ser det ut att generera listor där åtminstone majoriteten ter sig ha ekonomiska vallgravar. Några bolag sticker ut som ”glidit med”, men överlag inte ett dåligt sätt att leta väldigt lönsamma och stabila bolag.
Sammantaget skulle jag säga att boken är läsvärd, men inte köpvärd. Checklistorna som jag redovisat här ovan är värda att kunna, och har du läst hela den här sammanfattningen av boken har du inte missat några viktiga detaljer.